Sverige satser på introduksjonsansettelser og lærlinger

I det svenske statsbudsjettet for 2014 følger finansminister Anders Borg opp utredninger som er inspirert gjennom besøk for å se på erfaringer i Norge. Ikke minst gjelder dette norske erfaringer med samspill mellom opplæringskontor og videregående skoler. Jonas Olofsson og Elin Landell (bildet) ledet disse utredningene. Partsrepresentantene skal gi sitt syn på disse (upubliserte) utredningene innen 10 oktober.

Det signaliseres i budsjettet at gymnasiale lærlinger skal kunne få ansettelse i lærebedriften, slik som Irene Wennemo (bildet) foreslo i en utredning for et par år siden. Det er også satt av midler som synes å kunne benyttes til for eksempel utvikling av opplæringskontor.

I pressemeldingen fra regjeringen heter det blant annet:«Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga genom stöd till yrkesintroduktionsanställningar, satsning på lärlingsutbildningar och yrkesprogram samt minskade socialavgifter för de yngsta och effektivare arbetsmarknadspolitiska åtgärder»

Videre heter det:

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar. - En ny väg in på arbetsmarknaden för unga

Avgörande steg för nya och bredare vägar till arbete har tagits inom ramen för trepartssamtalen. För att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning har parterna inom ett antal avtalsområden tecknat s.k. yrkesintroduktionsavtal. De flesta av dessa avtal bygger påprincipen att personer som saknar elevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduktionsavtalen innebär att det blir mer attraktivtför arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet varigenom det arbetsplatsförlagda lärandet förstärks och individens kompetens höjs. Regeringen föreslår i denna proposition ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att uppmuntra anställning av unga (15–24 år) inom ramen för de yrkesintroduktionsavtal som parterna tecknat.

Stödet utgår som en lönesubvention, i form aven kreditering på arbetsgivarens skattekonto, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställningen pågår minst 6 månader, och lämnas som längst under 12 månader. För att kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbildning och handledning.

Parterna har även efterfrågat stöd till handledning. Regeringen föreslår därför ett ekono-miskt handledarstöd till arbetsgivarna om 2500 kronor per anställd och månad, som lämnas under samma tid som lönesubventionen.   Förslag till de lagändringar som krävs för ett införande av stödet för yrkesintroduktionsanställningar redovisas i avsnitt 4.5.11. Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingen bör ansvara för tillämpningen av regelverket för detta stöd.

Lärlingsanställning

En proposition om en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, bereds inom regerings

kansliet. Syftet är att underlätta övergången från skola till arbetsliv genomatt inrätta

en tidsbegränsad anställningsform som är anpassad till gymnasiala lärlingar.

Höjt anordnarbidrag till arbetsplatsen

I dag utgår ett statligt anordnarbidrag på 40000 kronor per lärling och år varav minst 30000 kronor riktas till arbetsplatsen och högst 10000 kronor till skolhuvudmannen. För att öka

incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att bidraget höjs med 17500 kronor per lärling och år.

Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet ökar om den som handleder lärling en är väl förtrogen med vad det innebär att vara handledare. Därför föreslår regeringen att arbetsgivaren ska kunna få ytterligare 10000 kronor per lärling och år under förutsättning att lärlingens handledare deltagit i en av Skolverket godkänd handledarutbildning. Det innebär att bidraget för en arbetsplats med en utbildad handledare totalt kan bli minst 57500 kronor.

Regeringen bedömer att anordnarbidraget på sikt, i ökad utsträckning bör villkoras med att andledaren är utbildad. Regeringen föreslår att 97 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2014 samt beräknar 142miljoner kronor för 2015, 181 miljoner kronor för 2016 och 210 miljoner kronor för 216.

Stöd för att främja lärlingsutbildning

Sverige har en lång tradition av skolförlagd yrkesutbildning. Att etablera en välfungerande

lärlingsutbildning av hög kvalitet är därför ett långsiktigt arbete som kräver omfattande för-

beredelser av både huvudmän och arbets givar

Det finns i dag ett stort antal kommuner som inte har någon lärlingsutbildning i egen regi eller enbart i mindre omfattning. För att stimulera att lärlingsutbildning anordnas föreslår regeringen därför ett utvecklingsbidrag för att främja att lärlingsutbildning ska komma till stånd. Detta bidrag bör användas för att utveckla och sam ordna lärlingsutbildning och bidraget bör fördelas av Skolverket. Myndigheten bör även på andra sätt stimulera att lärlingsutbildning anordnas i större utsträckning

Regeringen föreslår sammantaget att 30 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2014 och beräknar 30 miljoner kronor årligen 2015-2017.

Les mer:

http://www.regeringen.se/sb/d/17361/a/213514

http://www.regeringen.se/sb/d/254

http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/143324

Søk i Fagopplæring